Halvrån på bibblan.

Idag blir en städdag, det blir nog bra det, men det innbar att jag återigen inte tar bussen utan bil och jag som var och lånade nya böcker igår, jag lyckades dessutom sträckläsa en igår så nu har jag bara två kvar. Det får väl bli en tur till bibblan snart igen. Jag har ju läst ut både Hur tyskt är det?, Flatland och Läsaren, de två sistnämda var läsvärda men den första var nog för komplicerad för mig. Jag är inte intresserad av samhällskritik (som jag dessutom inte ens förstod!) Flatland var ett tankeexperiment, interessant! och Läsaren en roman, inte för komplicerad, men fin.
Jag lånade:
Arto Paasilinna: Kollektivt självmord.
Clive Staples Lewis: Min morbror trollkarlen (en av böckerna om Narnia).
Joanne Kathleen Rowling: Harry Potter och de vises sten.
Boken jag sträckläste igår var den sistnämda, den var riktigt bra och typiskt nog så hade bibblan inte andra boken inne, får hålla utkik efter den.

Härliga måndag!

Håller på fulla muggar på med Hur tyskt är det? vilken är skriven på ett lite speciellt sätt. Små korta kapitel som försöker föra historien om en författare med ett familjenamn som både är till fördel och nackdel, berättelsen om hans liv och tyskland i en salig röra utan att säga för mycket om honom.
Det känns, nu när jag har börjat strukturera upp mitt läsande, som om jag har en massa böcker att läsa och jätteliten tid. Helt enkelt kul. Jag kanske får mer tid när oktober kommer, eller så kanske det då är kurslitteraturen som står på läslistan.

Fredag

Idag blir det inget läsande, jag har bilen till jobbet, skönt att restiden minskar men jag missar ju restidens läsande förstås.
Jag fick tips om ett par till böcker, eller författare, som jag måste prova på:
Terry Pratchett
Arto Paasilinna
Den senare har jag trott skrivit jättetråkiga böcker men där hade jag jättefel, jag tror det står en av hans böcker i bokhyllan hos föräldrarna, det blir kul att göra en ny bekantskap.

Imre Kertész:

"Ty det är numera fullt naturligt att våra instinkter arbetar mot våra instinkter, att våra motinstinkter arbetar i våra instinkters ställe, ja, nästan som om de vore våra instinkter."
ur: Kaddish för ett ofött barn.

Torsdag

Nu är jag klar med de böcker som jag hade av Imre, det var väldigt interessant och manar till ytterligare läsning av honom. Får se när det sker. Jag börjar nu på Hur tyskt är det? På titeln låter det mer som en faktabok, men det är en skönlitterär. Handlar om en författare, det var väldigt vad böckerna jag läser handlar om författare.
Kom för övrigt på fler böcker som jag vill/ska läsa:
Fler av Kertesz böcker.
Rainer Maria Rilkes: Brev till ung poet.

Jorge Semprun: Den stora resan.
Läsa om någ-on/-ra av Jules Verne.
Anne Franks dagbok.
Joanne Kathleen Rowling: Harry Potter-böckerna.
Clive Staples Lewis: Böckerna om Narnia.
Och de två sista inte bara för att behålla sitt barnjag =), utan för att jag verkligen gillar fantasy. Mina mest lästa böcker är Sagan om Belgarion-serien, vilka jag har tagit mig igenom ett antal gånger.

Imre, Imre, Imre.

Precis när jag tycker att boken du skrivit verkar ok, men inte mer, Fiasko liknar ju Kaddish så mycket, så överraskar du mig genom att jag börjar falla för berättarsättet, dina långa meningar och dina upprepningar, din penna följer tanken och hinner med, men det är precis, och går tillbaka och rättar till och tänker om, då kommer du med en ny överraskning, boken jag läser är inte boken i sig, den börjar senare, och jag som tyckte att Fiasko liknade Kaddish så mycket, får en överraskning i att här kommer en bok som liknar en annan, och då inte din, utan en jag hade turen att läsa innan, och inte länge innan, din bok: Processen, glatt överraskad och med nyfikenhet, kommer jag att fortsätta.

Snabbis

Jag läste ut Kaddish, den blev bättre, men det var tungt när meningarna översteg en sida, mycket att hålla reda på.
Jag har börjat på Fiasko, den känns lättare, tycker nog redan om den bättre.

Trauma

Tog mig igenom Bröggers bok igår, det blev lite traumatiskt, jag började gråta på pendeln, tänk att minnet av något kan vara så starkt efter 2 år. Saknar dig, min bästa vän! Tog en paus i läsandet men fortsatte sen, var klar lagom till hemkomsten. Så imorse var det dags för en ny bok, det blev Imre´s Kaddish. Det är mycket tankar i den, inte mycket story, men det är väl som det ska vara. Det jag menar på är väl olikheten till den förra boken, mannen utan öde, det var en berättad historia, den här är, ja, hans tankar, med mycket ord, och mycket upprepningar. Jag tror inte att jag är så förtjust i den än, men sånt kan ändras. Jag har ju dessutom massa annat i tankarna, inte minst katten.

Hemåt

Nu är det dags att ta en läsrunda på stockholms kollektivtrafik, det är det enda som får tiden att verka mycket kortare än vad den är.
Det är mycket kattankar nu. Får se hur det blir med den biten senare.

Rån på biblioteket

Det känns som om jag rånade biblioteket igår, de hade fått igång sina datorer och jag kunde få mitt nya glänsande bibliotekskort utan vidare problem än att jag inte kunde komma på mitt postnummer i allt bostadsstök. Innan jag hämtade ut de böcker som jag hade lagt undan så passade jag på att hämta ett par till, jag läste om Imre Kertész på internet igår och insåg att boken jag läste häromdagen var den första i en trilogi, vilket innebar, eftersom jag tyckte att boken var bra, att jag ville läsa de två resterande också. Mitt bokrån föll sig ut som följer:
Susanne Brögger: Linda Evangelista Olsen.
Imre Kertész: Kaddish för ett ofött barn, del två i trilogin.
Imre Kertész: Fiasko, del tre i trilogin.
Kim Fupz Aakeson: Läsaren.
Edwin Abbott: Flatland.
Walter Abish: Hur tyskt är det?
De tre sista böckerna kräver nog sin förklaring. Eftersom jag läser de flesta böcker och anser att det nog kan vara bra att läsa en del klassiker och andra verk, som kan (eller inte) ha betydelse för mig (eller andra), och då dessa kan vara svåra att hitta och eftersom jag ibland inte har något bättre för mig att läsa så har jag vid ett tillfälle för ett par år sedan kommit på idén att jag börjar på A, vilket jag då gjorde. Till biblioteket och skönlitteraturen och grabbade tag i de första böckerna som stod längst upp till vänster. Då jag tycker att den läsupplevelsen som jag fick då översteg mina förväntningar har jag bara bidat min tid tills jag har haft så mycket tid över, och ett bra bibliotek i sikte, att jag har kunnat fortsätta på min inslagna väg. De böckerna som jag läste för ett par år sedan har jag tänkt att ta upp här någon gång, men eftersom jag inte vill skriva fel på varken författare eller titel så väntar jag med det. Detta resulterar alltså i tre böcker vars författare börjar på A som synes. Utan förväntningar, vilket är ytterst trevligt.
För övrigt lyckades jag på bussen till jobbet läsa ut Processen, den tog längre tid än vad den ser ut att ta, men det var väl bara väntat. Väldigt abstrakt och med ett abrupt slut måste jag säga, jag har nog inte hunnit smälta den än, och av den anledningen kommer jag inte att ta med mig min nypåbörjade bok till lunchen idag, då jag känner att jag vill ha tankarna fria ett tag. Och den nypåbörjade boken är såklart Linda Evangelista Olsen. Redan mysig. Slottet står nog kvar i hyllan ganska stadigt, dessutom såg jag att den hade en bror att luta sig mot, en tvillingbror. Jag tror jag kom på vilken Kafkabok jag läst tidigare, Förvandlingen. Det var nog med (eller mot) skolan detta gjordes.
Till lunch! Med fritt sinne.

Kafka

Idag började jag läsa Kafka, jag har nog läst något, kanske den här boken, av honom förut men det var nog länge sedan. Jag börjar med Processen men såg att Slottet också stod i hyllan hemma, det får nog bli den efter den här. Annars skulle jag ju till biblioteket och se om jag kunde låna Susanne Bröggers: Linda Evangelista Olsen, efter tips från Linda då hon säger att "Den här boken borde alla som har en katt som måste dö läsa." Jag hade en katt. Får se om bibblan fått igång sina datorer än, då får nog katten smyga in sig mellan Kafka.
Igår läste jag Imre Kertész: Mannen utan öde. Den var mycket intressant, helt naturligt skriven utan större hemskheter men ändå rörande. En bra bok att ta till sig.
I förrgår läste jag Patrick Redmonds: Marionetter. En hemsk bok, riktigt hemsk, lämnade kvar en känsla av äckel, det var väl bra det då det är en psykologisk thriller.
Hittade förövrigt en bra hemsida för jämförelse av bokpriser nyss, kanske man kan använda någon gång, kanske till kursböcker, återstå att se.